Lärandetillfälle i skolan Malin oc Sofie

Lite sent men nu kommer det i alla fall... Såg att det låg opublicerat... Smarta Malin

Vi började med att dela klassen i två grupper med åtta elever i varje. Sofie började sedan med ena gruppen medan resterade arbetade med klassläraren i ett anslutande rum.

Vi läste sagan för båda grupperna och provade sedan materialen som nämns i sagan för att introducera hur de skulle arbeta med testplattan. den första gruppen fick sedan testa några av oss valda saker och sedan välja fritt i klassrummet. Vad vi såg då var att eleverna ville prova om datorn, cd-spelaren och andra elektronikprylar ledde ström vilket vi inte ville att de skulle göra då det kan skada produkterna. Den säkerhetsinformationen som vi först tänkt ta upp senare fick vi ta redan då vilket ledde till att vi lade in det i introduktionen för grupp 2.

När eleverna provade olika material fick de föra in dem i ett protokoll under rubrikerna leda/isolera. I båda grupperna var eleverna kreativa och provade sin omgivning. När eleverna testat en stund avslutade vi denna del med att varje par fick nämna ett matterial som ledde- och ett som isolerade ström.

Nästa del var nu att i grupper om fyra elever diskutera tre frågor:

• Vart finns den slutna strömkretsen i vardagen?
• Hur skulle det se ut utan den?
• Vilka föremål med slutna strömkretsar har ni utnyttjat idag?

Efter att eleverna diskuterat en stund diskuterade vi frågorna i hela gruppen och eleverna fick tala om vad de kommit fram till.

Vi avslutade dagen med att bilda en sluten strömkrets och på så sätt få kycklingen att pipa.

Vi utvärderade dagen genom att fråga om eleverna kunde ledande och isolerande material både genom att fråga efter dessa eller att nämna ett material och fråga om det var ledande eller isolerande.

Vid utvärdering kunde eleverna beskriva vilka material som ledde- och isolerade ström. Vi fick hjälpa dem lite på traven för att de skulle hitta orden men annars visste de vilka material som hörde hemma vart.

Teknik i skolan

Jag sitter och funderar på vad jag har sett för teknik i skolan. Vad jag kommer fram till är att den känns undanskymd. Oftast har man sina teman , du läser om rymden i trean, osv.

Det jag har sett på min fältstudieplats är att de gjort var sitt hus/lägenhet vilket innehåller mycket teknik. Huset är byggt utifrån en skokartong och eleverna har sedan fått inreda dem med egentillverkade saker. Att konstruera är ett utmärkt sätt att använda sig av tekniken på många olika sätt. eleverna måste fundera på vilka material som passar till vad, vilka verktyg de behöver samt hur de skall få sakerna att hålla.

Jag har blivit inspirerad av Anna-Stinas föreläsning om teknik då hon bad oss att intervjua något vardagsverktyg, exempelvis en sax, ett gem, en blyertspenna med mera. I en sådan övning kan man också väva in idéhistoria. Eleverna kan då söka information, gärna med hjälp av internet och sedan skriva sin egna berättelse om det intervjuade verktyget.

Jag ser inga hinder med att lyfta in teknik i såväl skola som förskola, barnen tycker det är spännande och kul och det är väl en anledning god nog?

Teknik i förskolan

På den förskolan där jag gjort mina fältstudier har jag sett teknik i olika former. De har bland annat konstruerat ett eget memory. När de skulle tillverka korten så har de lagt fokus på barnens intressen. Alla barnen fick först fundera ut ett favorit djur eller leksak som de ville ha på sitt kort. Det djuret eller leksaken som de bestämde sig för att använda fick de sedan leta efter på en bild på datorn, detta med hjälp av personalen. Barnen tyckte att det var spännande att leta efter just sin bild och de var mycket engagerade. Alla bilderna skrev de sedan ut. Efter detta fick alla barnen en och en med datorns hjälp skriva ner vad deras bild föreställde, även den här lappen skrevs ut. Sedan använde barnen saxar för att klippa ut sina djur/leksaker och text samt lim för att montera dem på små färgade ark. Texten monterades på blåa triangelformade pappersbitar och djuren/leksaken monterades på röda kvadratformade pappersbitar. När detta var gjort var det dags för att laminera korten. Nu har förskolan ett välfungerande memory som är mycket omtyckt av barnen och inte undra på det när de själva har varit med att skapa detta spel. När barnen gjorde detta spelet använde de sig av en hel del tekniska prylar och nu efteråt när de spelar sitt spel tränar de sig bland annat i matematik genom de olika formerna på korten, färgerna samt när de parar ihop korten och de får även in en hel del svenska i detta också. Så tänk att en sån liten enkel sak kan få så många nya kunskapsupptäckter för barnen på förskolan.

5.5 Diskussionsseminarium kring arbetsplaner och mål

Alla presenterade de arbetsplaner man tagit del av ute på fältet. Ett intressant förhållningssätt som förekommer ute på fältet då det inte finns någon utarbetad arbetsplan är ”Vi arbetar utifrån läroplanens mål”. Vår reflektion på ett sådant uttalande är att det säger i princip ingenting om hur de arbetar, vilka områden de koncentrerat sig kring eller vilka konkreta mål de arbetar emot. Det positiva med de arbetsplaner vi tagit del av är att de tar sin utgångspunkt i läroplans- och kursplansmål. Men de nedbrutna och mer preciserade målen, om de överhuvudtaget är formulerade, är av varierad kvalitet. Problemet med många av målen är att de är väldigt vida och svåra att utvärdera. Vi vill ändå framhålla att det finns exempel på riktigt bra och utvärderingsbara mål. ”Eleverna ska kunna 4 vanliga frukter och 2 bär”. Vi ser dock att det kan finnas en poäng med att ha målen i arbetsplanen något öppna för att man som enskild lärare ska kunna anpassa arbetsområdet till eleverna i klassen. Det finns på vissa arbetsplaner väl utskrivna riktlinjer för bedömning av måluppfyllelse samt förslag på aktiviteter som målen kan uppnås. Vi såg också exempel på en samverkans grupp inom en kommun där det suttit representanter från olika skolor vars elever kommer att gå på samma högstadieskola. I samverkansgruppen har man tagit fram gemensamma arbetsplaner för att eleverna ska komma till högstadiet med samma utgångsläge. Det underlättar också för högstadiets lärare.


Exempel på arbetssätt:



Det finns sex olika arbetsområden och man väljer ett av dessa och formulerar fem preciserade mål. Man arbetar med området i 6-18 månader.

NTA – Naturvetenskap och teknik för alla (Tema lådor)
Läraren på denna skola har utvecklat konceptet och lagt till uppgifter för att få ett mer ämnesövergripande perspektiv (SV, matematik historia, musik, bild). Ginner och Mattson (1996) beskriver att det är nödvändigt med ett ämnesövergripande arbetssätt för att få en förståelse då ämnena vilar på kunskaper och erfarenheter från olika ämnesområden. Lärarna läser in sig på temat innan arbetet startar med eleverna. Vi gjorde en jämförelse med Balthazars lådor som vi anser är mer inriktade på experiment och NTA-lådorna är mer omfattande och sträcker sig under en längre period (en hel termin) där eleverna bland annat får en egen bok kring temat. Det som är bra när man har ett väl utvecklat tema/område till exempel NTA-lådorna, är att arbetet är genomtänkt från början för att på ett bra sätt arbeta mot målen. Det banar också väg för att låta naturkunskapens olika ämnen gå in i varandra.

Andersson (2008) menar att skolas uppgift är att bland annat skapa ett engagemang och intresse för naturvetenskap, även läroplanen föreskriver det som grundläggande för skolans arbete. Vi har märkt att experimenterande arbetssätt är bra för att fånga elevernas intresse. Litteraturen föreskriver ett naturvetenskapligt arbetssättet, eller undersökande arbetssätt som Elfström m.fl. (2008) beskriver det. Då arbetsplanerna tar upp exempel på arbetsmetoder finns experimenterande och undersökande arbetssätt alltid med.

Anderson (2008) talar om vikten av att ha en progression för sitt arbete. Vi ser denna progression i vissa av arbetsplanerna där man för de tidigare åren i skolan även tagit med uppnåendemålen för femte skolåret.

Sjöberg (2005) menar att kommuner är skyldiga att ta fram arbetsplaner och han menar också att det kan göra stor skillnad för eleverna om det finns arbetsplaner eller inte. Vi håller med och ser att de skolor som har en väl utarbetad arbetsplan, arbetar med naturvetenskap och teknik i större utsträckning och mer målmedvetet än de skolor där det inte finns någon, eller en dåligt utformad arbetsplan.


Som avslutning gör vi en sammanfattning över vad vi menar är viktigt vid utformande av arbetsplaner. Utgångspunkten måste alltid tas i läroplan och kursplan. Vidare får man ta hänsyn till om kommunen har några prioriterade arbetsområden. Med det som utgångspunkt kan man forma nedbrutna och utvärderingsbara mål för eleverna. Vi menar att det också är viktigt att ge exempel på arbetsmetoder och arbetssätt samt hur målen är tänkta att utvärderas. Det är också viktigt att arbetslaget (eller den enskilda läraren) utvärderar arbetet för att se förklaringar till både god och mindre god måluppfyllelse.


Referenser

Andersson, B. (2008). ”Grundskolans naturvetenskap. Helhetssyn, innehåll och progression.” Lund: Studentlitteratur

Ginner, T & Mattsson, G. (1996) (red.). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur

Sjöberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur

Läroplaner och kursplaner

Teknik i förskolan och skolan

Jag har varit och tittat hur förskolan stimulerar barnens tekniska sida med material och möjligheter att leka med tekniken i fokus. Jag anser att den förskolan jag har gjort mina fältstudier på stimulerar barnens alla sätt och är fascinerad att hur förkolelärarna arbetar. De är idérika och medvetna om vad de har för olika tankar bakom material och inredning. De har byggt en glasskiosk på gården som både barn kan sälja glass ifrån och som förskolelärarna tänkt att sälja glass ifrån på förskolans dag. På vintern är kiosken ett stall.

Jag ser tekniken i mycket på förskolan, och visst finns det teknik när barnen leker med hink och spade. Här på bilden har flickorna även bundit ett snöre i hinken för att bära i.....det är teknik.

Mer uppenbar teknik som barnen kan använda sig av på förskolan är magnetlådorna som synns här på bilden. Det är något som barnen leker mycket med. Det finns även mekano och sådant material som kapla vilket är tillgängligt för barnen jämt. Däremot finns på bilden en låda med gamla elektriska prylar som jag tror skulle vara uppskattat för alla barn att skruva med. Tekniken finns både omedvetet och medvetet i förskolan. Det handlar bara om att vilja lyfta fram den. Därmot är den inte lika tydlig i skolan. Tekniken faller troligen bort något som ämne bakom de andra huvudämnena. Alla skolor i Mariestad har däremot beställt in lådor från Balthazar där det finns teknik med i bilden. I kursplanen för No och Teknik är målet att eleverna ska få experimentera och uppleva teknikeb genom undersökning. Där finns även mål om att konstruera och bygga. Tekniken blir mer som ett hjälpmedel och ämnesövergripande i skolan.

Planering skolan

Mål

Mål ur läroplanen
Skolan skall sträva efter att varje elev
utvecklar nyfikenhet och lust att lära
lär sig att utforska, lära och arbeta… tillsammans med andra,
(Skolverket 2006:2, sid. 9)
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola
känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska… kunskapsområdena, (Skolverket 2006: sid 10)
Mål ur kursplanen
Mål att sträva mot inom fysik
Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven
utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom… elektricitetslära…,
utvecklar kunskap om den fysikaliska vetenskapens kunskapsbildande metoder, särskilt vad gäller formulering av hypoteser…,
(Skolverket 2008, sid 57)
Mål som elevens skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall:
ha insikt i tekniska tillämpningar av den elektriska kretsen…,
ha egna erfarenheter av systematiska observationer, mätningar och experiment,
känna till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,
(Skolverket 2008, sid 59)

Våra egna mål med lektionen
Eleverna skall lära sig begreppen leda och isolera samt få förståelse för begreppen sluten strömkrets och strömbrytare.
Eleverna skall i par få möjlighet att ställa hypoteser utifrån vilka föremål som leder och isolerar ström samt pröva dessa.
Eleverna skall kunna minst tre föremål som antingen leder eller isolerar ström.
Kunna nämna tre saker i vardagen som innehåller en sluten strömkrets.
Eleverna skall kunna förklara hur en sluten strömkrets fungerar i stort.
Ledande material
Sluten krets

Vad
Introducera fenomenet sluten strömkrets genom att laborera med vilka föremål som leder och isolera ström. För att eleverna skall få en medvetenhet om den slutna strömkretsen betydelse i vardagen kommer vi att diskutera vart den förekommer.

Hur
Introducera vad vi skall göra
Läsa "Sagan om sluten strömkrets"
Vi återkopplar till sagen och provar då gemensamt om en sked och/eller bomull leder ström. Detta fungerar som introduktion till elevernas egna laborerande.
Eleverna får i par prova vilka föremål som leder/isolerar ström både genom att prova föremål vi har med oss och föremål från klassrummet som de själva får hämta. Då de provar ett föremål får de sedan skriva det under leda eller isolera på det arbetsblad de får av oss.
Föra en diskussion kring vad eleverna hittat som leder/isolerar ström.
Poängtera att eluttagen är farliga och att man inte får leka med dem. Peka på att man inte får hantera ström om man inte är elektriker.
Diskussion i grupper med cirka 4 elever. Prata om strömbrytare.
Vart finns den slutna strömkretsen i vardagen?
Hur skulle det se ut utan den?
Vilka föremål med slutna strömkretsar har ni utnyttjat idag?
Sammanfattande diskussion i hela gruppen.
Avsluta med att skapa en sluten strömkrets med barnen och kycklingen. Varför piper kycklingen nu?
Material
Bomull
Skedar
Batterier
Banankontakter
Glödlampor
Material som barnen får prova exempelvis:
Spik
Gem
Kork
Plast
Trä
Kycklingen
Sagan om Sluten strökrets

För vem
För elever i grundskolans tidiga år (år 2-3)

Utvärdering
Använda Cartoonen och se om eleverna kan förklara varför kycklingen piper. Cartoonen fungerar som en start då vi vill få svar på om eleverna har tagit till sig följande från lektionen:
vad som leder samt isolerar ström och exempel på föremål som innehåller en sluten strömkrets,
förklara hur en sluten strömkrets fungerar i stort
Ledande material
Sluten krets

Planering förskolan

Mål

Mål ur läroplanen
Förskolan skall sträva efter att varje barn
utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar,
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
utvecklar sin förståelse för… naturvetenskapliga fenomen….
(Skolverket 2006:1 sid. 9)

Våra egna mål
Barnen skall i par få möjlighet att ställa hypoteser utifrån vilka föremål som leder och isolerar ström samt pröva dessa.
Barnen skall under tillfället få möjlighet att tillägna sig begrepp så som sluten strömkrets, strömbrytare, leda och isolera.
Barnen skall under tillfället få möjlighet att utveckla en förståelse för hur en sluten strömkrets fungerar.

Vad
Introducera fenomenet sluten strömkrets genom att laborera med vilka föremål som leder och isolera ström.

Hur
Introducera vad vi skall göra
Läsa "Sagan om sluten strömkrets"
Vi återkopplar till sagen och provar då gemensamt om en sked och/eller bomull leder ström. Detta fungerar som introduktion till barnens egna laborerande.
Barnen får i par prova vilka föremål som leder/isolerar ström både genom att prova föremål vi har med oss och föremål från förskolan som de själva får hämta.
Samtal om vad som barnen hittat som leder/isolerar ström. Koppla ihop med strömbrytaren till taklamporna.
Poängtera att eluttagen är farliga och att man inte får leka med dem. Peka på att man inte får hantera ström om man inte är elektriker.
Avsluta med att skapa en sluten strömkrets med barnen och kycklingen. Varför piper kycklingen nu?
Material
Bomull
Skedar
Batterier
Banankontakter
Glödlampor
Material som barnen får prova exempelvis:
Spik
Gem
Kork
Plast
Trä
Kycklingen
Sagan om Sluten strökrets

För vem
Barn i åldrarna 4-5år

Utvärdering
Använda Cartoonen och se om barnen kan förklara varför kycklingen piper.

Besök på Aspö Naturskola

Dagens besök på naturskolan gav mig inspiration om hur härligt och lärorikt det kan vara att vara ute i skogen med barnen/eleverna. Jag har själv inte varit så intresserad av att gå ut i naturen, då det ofta är kallt och blött. Kanske det är för att vi hade en skön och solig dag i skogen med biologen Manne Ryttman som "idekälla" som det var så inspirerande. Jag har sett hur man som lärare på mycket roliga och enkla sätt kan få in hela 8 (!) ämnen på en förmiddag i skogen. Det är dessutom övningar och lekar där eleverna förmodligen inte kommer märka att de har just dessa ämnen.

Som lärare kommer jag försöka använda mig av skogens medel för att lärandet om naturkunskap men även matematik, historia och andra ämnen ska bli mer konkreta och lustfyllda.

Elektricitet

Djurle (1983) menar att kunskaper om den elektriska laddningen fanns redan på 600-talet och det var iakttagelser av den statiska som främst talar för det. Det var dock 1000 senare som just begreppen ledare och isolatorer uppkom. Det är benämningar på två grupper av material som avgör om kraften blir repulsiv eller attraktiv, det vill säga isolerar eller leder ström. All materia är uppbyggd av atomer som består av en positivt ladda kärna och elektroner vars laddning motsvara kärnans. Om ämnet har en elektron mer än kärnan blir det en negativ laddning och om det är mindre elektroner än kärnan blir det en positiv laddning. Två ämnen som kommer i kontakt med varandra gör att elektronerna förs över till det ämne som har den största möjligheten att binda just elektronerna. Det som sker är att det uppstår en potentialdifferens, spänning, mellan de båda ämnena som gör att elektronerna förs över. Det är kontakten mellan ämnena som skapar elektriciteten och en positiv och en negativ laddning uppstår. Krister Karlsson tog vid handledningen upp sambandet mellan ledare, isolatorer och fria elektroner. Material som har löst bundna elektroner och utsätts för spänning från ett batteri tillexempel gör att elektronerna rör sig och ström bildas. Ämnen som har många fria elektroner är exempelvis guld och koppar. Plast har däremot inte tillräckligt många fria atomer.

Sluten strömkrets

Elektrisk ström redogörs av Almqvist (1986) med hur elektronerna i ett batteri är stilla tills att exempelvis en lampa ansluts. Det är först när elektronerna leds runt, runt som det uppstår elektrisk ström. För att förstå hur just lampan lyser i en sluten strömkrets förklarar författaren att det är flera miljoner elektroner som passerar i glödlampans glödtråd. På ett enkelt sätt kan det liknas vid att det blir för trångt för elektronerna i tråden som gnids vilket gör att värme uppstår. Det handlar om 2800 grader i glödlampan som bidrar till det vita ljuset. För att få mer ljus har en längre glödtråd lindats till en spiral för att få plats inuti glödlampan.

Historiskt perspektiv
Då vi har valt att fördjupa oss inom fenomenet sluten strömkrets finns det många vetenskapsmän och uppfinningar att läsa om. Från vårt perspektiv är det intressant att titta närmare på de fenomen och uppfinningar som finns med i den slutna strömkrets som vi har tänkt skapa tillsammans med barnen då vi med hjälp av batterier och glödlampor vill prova oss fram för att se vilka material som leder respektive isolerar elektronerna. Ur ett historiskt perspektiv vill vi därför ta del av hur elektronen upptäcktes och hur batteriet och glödlampan uppfanns.

Elektronens upptäckt – Thomson
Joseph John Thomson upptäckte elektronen år 1897 vilket motbevisade den teori som då fanns om att atomer var odelbara. Begreppet atom kommer av det grekiska ordet átomos, vilket betyder "odelbar". Thomson trodde att det i atomen fanns en blandning av positiva laddningar och negativa laddningar (elektroner) som balanserade varandra. Ernest Rutherford visade sedan att Thomsons atomteori var felaktig och förklarade att atomens positiva laddning och större delen av massan finns i atomens kärna och att elektronerna är mindre partiklar som rör sig runt denna kärna.

Batteriet – Volta
Det första batteriet skapades egentligen av Luigi Galvani då han under ett experiment år 1791 upptäckte att benet hos en död groda ryckte till då det vidrörde två metaller. Galvani trodde att grodan hade elektriciteten inom sig men det visade sig sedan att det var vätskan som fanns inuti benet som ledde till rycket. Alessandro Volta utnyttjade upptäckten och provade sig fram och kunde konstatera att vissa metaller fungerade bättre än andra. År 1800 skapade han ett batteri som bestod av metallplattor av zink och silver som fuktades med saltvatten och som skapade ett flöde av ström då de kopplades ihop med en ledning. Voltas batteri som även fick namnet Voltas stapel eller galvaniskt element påminner mycket om de batterier som vi använder idag.

Undersökningarna kring Voltas batteri fortsatte och visade att det blev ännu effektivare då metallerna sänks ner i en vätska. Ett galvaniskt element består alltså av ett kärl med två olika metaller som omges av elektriskt ledande vätska. Ofta är det utspädd svavelsyra eller salmiak som används som denna vätska. Olika metaller leder till olika hög spänning mellan dem i det galvaniska elementet, exempelvis zink och kol ger 1,5 volt. Används däremot samma metall i de båda stavarna uppstår ingen spänning, zink och zink ger alltså 0 volt.

Batterier som vi använder idag har ett hölje av zink som är som är omgiven av en kemisk smet (istället för saltvatten som Volta använde). Den kemiska smeten (elektrolyt) gör så att de två metallerna, kol och zink, kan reagera då den har förmågan att leda elektriciteten som skapas. Efterhand som batteriet förbrukas avtar zinkens förmåga den avge elektroner samtidigt som den kemiska smetens förmåga att leda ström också avtar vilket leder till att batteriet slutar att fungera.

Glödlampan – Edison
Tomas Alwa Edison är den som sägs uppfunnit glödlampan, även om elektriskt ljus var något som många arbetat med och försökt utveckla före honom. Ingen hade dock lyckats med att framställa en elektrisk lampa som passade för hemmen. Exempelvis hade Humpry Davy 1809 uppfunnit det första elektriska ljuset då han kopplade två kablar till ett batteri och fäste en träkolsremsa mellan ändarna på kablarna. Det laddade kolet glödde och blev då det första elektriska ljuset, glödtiden var dock mycket kortvarig. År 1820 skapade Warren de la Rue en lampa då han omslöt rullar av platina med en tom tub som han förde elektrisk ström genom vilket skapade elektriskt ljus. Lampdesignen fungerade men då metallen platina var alldeles för kostsam blev det aldrig en storslagen uppfinning. Det fanns vid den här tiden även lampor som var för starka för inomhusbruk men som användes till gatubelysning. Edison ville skapa en glödlampa med elektriskt ljus som var praktisk, säker och ekonomisk för inomhusbruk.

Den tidens uppfinnare resonerade att för att skapa en lampa som skulle kunna användas i hemmen var man tvungen att dela upp det elektriska ljuset för att få ljussvagare enheter, hur detta skulle göras visste de dock inte. Edison försökte hitta en lösning och trodde att han klara av detta på sex veckor år 1878. Han stötte dock på problem med glödtråden och lösningen dröjde. Efter ett års experimenterande, i oktober 1879, började han närma sig lösningen då han lyckades skapa en tråd av en blandning av kol och tjära, lampan lyste då i 40 timmar vilket inte var tillräckligt. Efter ytterligare ett år hade han utvecklat en bättre fungerande lampa samt ledningar, kontakter och en generator.

Denna uppfinning ledde till att belysning inomhus blev möjlig, i början av 1900-talet började elektriskt ljus dyka upp i hemmen. Edison var en av de första uppfinnarna som massproducerade sina skapelser och han hade även ett laboratorium med anställda ingenjörer som konstruerade saker för hans räkning utifrån hans idéer.

Det sägs att Edison ska ha gjort omkring 2000 försök att skapa en glödlampa och han ska ha sagt ”jag har inte misslyckats, jag har kommit på tvåtusen sätt att inte göra en glödlampa”. Så talar en sann uppfinnare!

Det är intressant att tänka på hur dessa uppfinningar har påverkat vår vardag och vår livsstil, idag skulle vi knappast klara oss utan dem eller den slutna strömkretsen! Många nya uppfinningar är inte helt nya utan en utveckling av något som redan finns, vem vet hur framtiden kommer att se ut… Samtidigt som det är spännande att fantisera kring framtiden är det viktigt att se bakåt och ta del av den utveckling som har skett. Under det lärandetillfälle som vi ska ha tillsammans med elever i år 2 och 3 har vi tänkt synliggöra den slutna strömkretsens utsträckning och användning i vardagen, är de medvetna om hur ofta de använder dessa uppfinningar?

Använda litteratur:
Angliss, S. (2003). Egna experiment med elektricitet och magneter. Stockholm: Valentin förlag AB.
Cash, T. & Taylor, B. (1989). Kul att kunna om elektricitet och magnetsim. Solna: Teknografiska Institutet.
Platt, R. (2003). Snilleblixten Heureka! Stora uppfinnare och deras geniala idéer. Slovakien.
Rönnlund, B. (1985). Teori och experiment för lärare och elever.

Elektronisk källa:
Hämtat: 2009-03-11
http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
Hämtat: 2009-04-17
http://inventors.about.com/library/inventors/bllight2.htm
Hämtat: 2009-04-17
http://inventors.about.com/od/estartinventors/a/Edison_Bio_2.htm

Teknik i förskolan och skolan

Både bland barnen och personalen på förskolan där jag gör mina fältstudier är digitalkameran och datorn självklara delar i verksamheten. Med hjälp av digitalkameran dokumenterar pedagogerna vad som görs och barnen kan med hjälp av detta föreviga sina skapelser. Datorn finns till förfogande då barnen kan spela spel och för pedagogerna då de arbetar med dokumentationen.

Bland de olika materialen på förskolan hittar jag även en del synlig teknik. Bland annat så finns det en typ av lego som barnen sätter ihop till olika skapelser med hjälp av skruvar och mejslar. Det finns även det som barnen kallar för att spika, på en platta fäster barnen olika former i trä med hjälp av hammare och spik.
Här är exempel på saker som barnen har gjort med hjälp av tekniken på förskolan...

Tekniken finns även överallt i byggandet hos barnen då de med hjälp av kapplastavar, klossar, lego eller liknande konstruerar olika saker så som garage till sina bilar, bygger broar eller hagar till djuren. Utomhus finns det mycket teknik i sandlådan där barnen skapar, gräver med grävmaskinerna med mera.

Men på förskolan finns även den lite mer dolda tekniken som vi använder oss av i vår vardag, lamporna som lyser i taket, saxarna som vi använder för att klippa papper med och vattenkranen är exempel på denna teknik. De flesta av de saker som vi använder oss av har någon gång skapats för att förenkla ett moment, Ginner (2008) förklarar teknik som det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt den kunskap som finnas kring problemlösningsprocessen… Med denna tanke i bakhuvudet blir tekniken på förskolan synlig på många ställen.

I klassen där jag gör mina fältstudier (årskurs 3) används datorn flitigt som hjälpmedel då eleverna skriver arbeten och liknande. Jag har även fått chansen att se en för mig ny typ av dator, den ser ut som ett litet tangentbord där skärmen sitter högst upp på själva tangentbordet. Detta är ett väldigt smidigt hjälpmedel då fler elever får chansen att skriva samtidigt som de kan sitta på sina platser. Jag ska försöka komma ihåg att fråga mer om de här datorerna nästa gång jag är på fältstudierna och även försöka ta en bild!
Även i skolan finns tekniken överallt, i lamporna, i saxarna, i pennvässaren med mera…

Jag anser att tekniken finns i vardagen både i förskolan och i skolan, frågan är snarare om vi gör barnen medvetna om den tekniken som faktiskt finns runt omkring oss?

Pratar vi tillräckligt om tekniken i skolan och på förskolan? Ibland tror jag att vi stirrar oss blinda på att vi måste ta med en massa nya material till eleverna/barnen när vi arbetar med tekniken istället för att titta närmare på den teknik som finns runt omkring oss som jag tror är minst lika spännande… Hur fungerar egentligen en så enkel sak som pennvässaren?

Får eleverna/barnen fundera kring hur vår vardag skulle se ut utan all den teknik som vi idag är beroende av?

Teknik i förskolan

När jag var på min fältstudieplats senast såg jag ett härligt exempel på hur barnens tekniska förståelse kan utvecklas genom leken. Problemet som pojken stötte på var hur han skulle få bron av klossar att bli så stabil så att han kunde köra över den med bilen. Förskolläraren som har dokumenterat satt vid sidan men utan att hjälpa honom och jag satt en bit i från tillsammans med några andra barn och kunde iaktta händelsen i smyg.

I lpfö-98 står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och kunstruera med hjälp av olika material och tekniker.

Vad som inte syns på bilderan är att bron rasade ett flertal gånger vilket utvecklade pojkens kontruktion. Jag upplever att han på ett tydligt sätt visar att han fått förståelse för hur man kan göra för att öka hållfastheten hos något man bygger.