Alla presenterade de arbetsplaner man tagit del av ute på fältet. Ett intressant förhållningssätt som förekommer ute på fältet då det inte finns någon utarbetad arbetsplan är ”Vi arbetar utifrån läroplanens mål”. Vår reflektion på ett sådant uttalande är att det säger i princip ingenting om hur de arbetar, vilka områden de koncentrerat sig kring eller vilka konkreta mål de arbetar emot. Det positiva med de arbetsplaner vi tagit del av är att de tar sin utgångspunkt i läroplans- och kursplansmål. Men de nedbrutna och mer preciserade målen, om de överhuvudtaget är formulerade, är av varierad kvalitet. Problemet med många av målen är att de är väldigt vida och svåra att utvärdera. Vi vill ändå framhålla att det finns exempel på riktigt bra och utvärderingsbara mål. ”Eleverna ska kunna 4 vanliga frukter och 2 bär”. Vi ser dock att det kan finnas en poäng med att ha målen i arbetsplanen något öppna för att man som enskild lärare ska kunna anpassa arbetsområdet till eleverna i klassen. Det finns på vissa arbetsplaner väl utskrivna riktlinjer för bedömning av måluppfyllelse samt förslag på aktiviteter som målen kan uppnås. Vi såg också exempel på en samverkans grupp inom en kommun där det suttit representanter från olika skolor vars elever kommer att gå på samma högstadieskola. I samverkansgruppen har man tagit fram gemensamma arbetsplaner för att eleverna ska komma till högstadiet med samma utgångsläge. Det underlättar också för högstadiets lärare.
Exempel på arbetssätt:
Det finns sex olika arbetsområden och man väljer ett av dessa och formulerar fem preciserade mål. Man arbetar med området i 6-18 månader.
NTA – Naturvetenskap och teknik för alla (Tema lådor)
Läraren på denna skola har utvecklat konceptet och lagt till uppgifter för att få ett mer ämnesövergripande perspektiv (SV, matematik historia, musik, bild). Ginner och Mattson (1996) beskriver att det är nödvändigt med ett ämnesövergripande arbetssätt för att få en förståelse då ämnena vilar på kunskaper och erfarenheter från olika ämnesområden. Lärarna läser in sig på temat innan arbetet startar med eleverna. Vi gjorde en jämförelse med Balthazars lådor som vi anser är mer inriktade på experiment och NTA-lådorna är mer omfattande och sträcker sig under en längre period (en hel termin) där eleverna bland annat får en egen bok kring temat. Det som är bra när man har ett väl utvecklat tema/område till exempel NTA-lådorna, är att arbetet är genomtänkt från början för att på ett bra sätt arbeta mot målen. Det banar också väg för att låta naturkunskapens olika ämnen gå in i varandra.
Andersson (2008) menar att skolas uppgift är att bland annat skapa ett engagemang och intresse för naturvetenskap, även läroplanen föreskriver det som grundläggande för skolans arbete. Vi har märkt att experimenterande arbetssätt är bra för att fånga elevernas intresse. Litteraturen föreskriver ett naturvetenskapligt arbetssättet, eller undersökande arbetssätt som Elfström m.fl. (2008) beskriver det. Då arbetsplanerna tar upp exempel på arbetsmetoder finns experimenterande och undersökande arbetssätt alltid med.
Anderson (2008) talar om vikten av att ha en progression för sitt arbete. Vi ser denna progression i vissa av arbetsplanerna där man för de tidigare åren i skolan även tagit med uppnåendemålen för femte skolåret.
Sjöberg (2005) menar att kommuner är skyldiga att ta fram arbetsplaner och han menar också att det kan göra stor skillnad för eleverna om det finns arbetsplaner eller inte. Vi håller med och ser att de skolor som har en väl utarbetad arbetsplan, arbetar med naturvetenskap och teknik i större utsträckning och mer målmedvetet än de skolor där det inte finns någon, eller en dåligt utformad arbetsplan.
Som avslutning gör vi en sammanfattning över vad vi menar är viktigt vid utformande av arbetsplaner. Utgångspunkten måste alltid tas i läroplan och kursplan. Vidare får man ta hänsyn till om kommunen har några prioriterade arbetsområden. Med det som utgångspunkt kan man forma nedbrutna och utvärderingsbara mål för eleverna. Vi menar att det också är viktigt att ge exempel på arbetsmetoder och arbetssätt samt hur målen är tänkta att utvärderas. Det är också viktigt att arbetslaget (eller den enskilda läraren) utvärderar arbetet för att se förklaringar till både god och mindre god måluppfyllelse.
Referenser
Andersson, B. (2008). ”Grundskolans naturvetenskap. Helhetssyn, innehåll och progression.” Lund: Studentlitteratur
Ginner, T & Mattsson, G. (1996) (red.). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur
Sjöberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur
Läroplaner och kursplaner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar