5.4 Litteraturseminarium "Undervisning, etik och samhälle"

Vad (innehåll) utifrån ett etiskt perspektiv
Vi håller med Andersson (2008) om att om vi bör ge yngre barn positiva upplevelser av naturen, det man har förståelse för och känner en delaktighet i värnar man om. Kan vi undvika att ta in djur i klassrummet, visar vi barnen vad som är tillåtet och vad som inte är det, vi kan istället gå ut i naturen och studera djuren i dess naturliga miljö.
Collste i Ginner och Mattsson (1996) menar att människan är en moralisk varelse som ständigt ställs inför val. Dessa val bör vi tydliggöra för eleverna, ett val kan leda till konsekvenser. Det kanske är som det kända ordspråket, ”många bäckar små gör en stor å”, här har vi i åtanke källsortering, som vi vill arbeta med medvetet. Andersson anser att allt går tillbaka till naturen, livsmedel och föremål samt material. Återvinning av papper kan på ett enkelt sätt visas för barnen, genom att vi tillverkar papper i skolan eller att vi genomför ett studiebesök på ett pappersbruk. Så länge människan vill styra sitt liv finns etiska val. Collste i Ginner och Mattsson belyste hur bilismen kom att gå från något positivt till något negativt ur en miljöaspekt och en etisk aspekt. När många stora länder har ett delat ansvar innebär det ofta att ingen tar något ansvar detta belyses av Collste i Ginner och Mattson. När man arbetar med natur och teknik är det centralt att man försöker skapa en helhetsbild hos eleverna och vad vi kan göra här och nu, vilket resulterar till att barnen inte blir skrämda.

Elever som har en funktionsnedsättning skall kunna arbeta i skolan som alla andra elever, alla elever har samma rättigheter till anpassning. Skolan skall vara individanpassad och det gäller väl alla?

Vi som lärare bör ha elevens framtid i åtanke, vad behöver de kunna, då vi gör våra val av innehåll i den naturvetenskapliga undervisningen.

Referenser
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap. Helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.
Ginner, T & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Vårat preciserade område för examinationsuppgift 4:1 är:
Sluten strömkrets

Fråga
Varför piper kycklingen?

Tidsplan

Vecka 9-10 Genomför vi våra förtest i skolan och förskolan.

Vecka 10 den 5/3 Sammanställer vi vår Cartoon. Vi bokar även en handledning med Krister Karlsson till denna dag.

Vecka 11 den 11/3 Färdigställer vi våra lärandetillfällen för förskolan och skolan.

Vecka 12-13 Genomförs de planerade lektionerna och samlingarna.

Vecka 14 Genomför vi våra utvärderingar på förskolorna och skolorna.

Vecka 14 den 2/4 Bokar vi handledning med Krister Karlsson.

Vecka 16-17 Samanställer vi materialet inför redovisningen.

Vecka 17 den 22/4 eller 24/4 har vi redovisning på högskolan.

Vecka 20 Lämnas den individuella uppgiften in.

5.2 Litteraturseminarium ”Utgångspunkter i undervisningen”

Yoon, Jiyoon; Onchwari, Jacueline Ariri (2006). Teaching young children science: Three key points. Early childhood educational journal 33:6 p 419-423.

Inledningsvis lyfter Yoon och Onchwari (2006) det faktum att barns hjärnor har stora utvecklingsmöjligheter redan i tidig ålder i naturvetenskap därför är det centralt att erbjuda en berikande miljö. Författarna menar dock att flertalet nyexaminerade lärare känner sig mindre förberedda och anser det svårt att lära ut naturvetenskap. Att läraren inte har tillräcklig med kunskap om ämnet som de undervisar i bidrar till att undervisningen blir mer ytlig. Yoon och Onchwari belyser tre nyckelpunkter för att lära unga barn naturvetenskap, dessa är kunskap om barns utveckling och lärande, kunskap om individuella skillnader och kunskap sociala och kulturella sammanhang som barn lever i. Första nyckelpunkten involverar lek och det är det bästa och naturligaste sättet att lära sig. De lärare som arbetar med barn bör ha kunskap om deras utvecklingsstadier enligt författarna. Barnens omedelbara omgivning och intresse ska spegla lärandesituationerna. Vuxna behöver förstå att barn är aktiva kunskapssökare och är nyfikna på att se och utforska sin omgivning. Andra nyckelpunkten belyser de vuxnas ansvar att beakta hur varje barn i verksamheten lär sig på optimalaste sätt detta kan man göra genom att utforma experimenten så att de stimulerar barnens alla sinnen. Erfarenhet, miljö, kultur och de ekonomiska förutsättningarna som finns runt barnen hör till den tredje nyckelpunkten.

Enligt instruktionsmodellen 5E i Yoon och Onchwari (2006) (engagement, exploration, explanation, elaboration och evaluation) behöver läraren inte vara expert på ämnet uppfattar vi det som. Modellen ger läraren ett tillfälle som bidrar till att barnen utvecklar sin medfödda nyfikenhet, problemlösning och kunskaper om naturen. Lärarens frågeteknik har betydelse för barns lärande, det är bra att utmana men ändå vägleda barnen i diskussionsmiljöer. Enligt Yoon och Onchwari behöver läraren förstå att förskolebarn måste gå igenom stadiet av intuitiva tankar före dem kan tänka logiskt när de blir äldre.

Egna reflektioner utifrån Jiyoon Yoon och Jacqueline Ariri Onchwaris artikel

Vi ställer oss frågande till författarnas positiva syn på Piagets stadieteorier samtidigt som barns individuella skillnader förespråkas. Att ha stadierna som utgångspunkt känns begränsande. Vi antar att lärare i verksamheten lägger stort fokus på matematik och svenska på grund av deras oro för att de ”viktiga” ämnen ska ”falla bort” och för deras bristande ämneskunskaper i naturvetenskap. Naturvetenskapen kan skrämma en del lärare eftersom det ofta finns ett rätt och en del fel svar förmodar vi.

Garbett, Dawn (2003). Science Education in early Childhood Teacher Education: Putting Forward a Case to Enhance Student Teachers’ Confidence and Competence. Research in science education 33 p 467-481

Artikeln vi läst handlar om en studie bland lärarstudenter som skall arbeta i skolans tidiga år. Det som studerats är studenternas ämneskunskaper och attityder till de ämnen som de kommer att undervisa i. Innan testet fick de själva uppskatta sina kunskaper inom de olika ämnena och förutspå hur deras attityder till ämnena skulle påverka deras sätt att undervisa. Studien visar att lärarstudenterna i studien överskattade sina förmågor.

Garbett (2003) förespråkar att läraren behöver ha goda ämneskunskaper och vara en skicklig pedagog för att kunna skapa bra lärandetillfällen. För att kunna fokusera på pedagogiken krävs det att läraren har goda ämneskunskaper och för att på så sätt kunna lägga fokus på elevernas lärande och uppmärksamma elevernas erfarenheter inom ämnet. Ju mindre kunskaper läraren har inom ämnet ju mer styrande blir denne i sin undervisning. Garbett förespråkar en konstruktiv pedagogik där eleverna är styrande, vilket är svårt om man som lärare har bristande ämneskunskaper. Läraren skall bidra genom sin kunskap och stötta barnen genom att motivera, engagera och utmana dem genom att ställa relevanta frågor vilket enligt Garbett kräver en god ämneskunskap av läraren. Vidare menar Garbett att elevernas lärande blir störst då de får utforska, upptäcka, diskutera och argumentera kring sina åsikter och tankar kring ämnet. Undervisningen bör därför bygga på ett socialt samspel mellan eleverna.

Egna reflektioner utifrån Dawn Garbetts artikel

I de svenska läroplanerna (Lpo-94 och Lpfö-98) beskrivs att eleverna skall lära i ett socialt samspel vilket vi menar går hand i hand med Garbetts tankar. Vi upplever att djupa och breda ämneskunskaper är viktiga för lärare då det är en förutsättning för att kunna göra ett bra urval inom ämnet. Om man inte vet vad man har att välja på, hur skall man då kunna göra ett bra urval? För att kunna svara på barnens frågor måste man själv sitta inne med kunskap, eller veta vart den finns att hämta, annars, medvetet eller omedvetet, underviker man situationer där sådana frågor uppstår. Som lärare kan man inte kunna allt men man måste då våga utforska tillsammans med eleverna. Sjöberg (2005) menar att lärarens attityd till naturvetenskap kan påverkar sättet man undervisar på. Då man som lärare känner att man inte behärskar ämnet är det lätt att vara styrande i sin undervisning och inte våga utforska ämnet tillsammans med eleverna.

Slutsats

Vi menar att en blandning av ämnesteoretiska kunskaper och undervisningsmodeller är det bästa för att möjliggöra barnens lärande. Läraren bör vara medveten om vilka elever han eller hon har framför sig, undervisningen bör vara bred för att klara att möta alla elever. Det sociala samspelet mellan elever ska stå i fokus då det kan bli ett givande lärande.

5.1 Litteraturseminarium 4 februari 2009

Naturvetenskap

Sjöberg (2005) menar att naturvetenskap handlar om att förstå världen runt omkring oss. Ginner (1996) anser att naturen är ”naturgjord”. Vi menar att naturkunskapen betyder olika för olika människor, alla har olika erfarenheter och uppfattningar och det är viktigt att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, exempelvis kan geografiska förhållanden och det klimat där man bor spela en central roll för vad elever kan utveckla förståelse för. Fysik, kemi och biologi tenderar att räknas som naturvetenskapliga ämnen i skolans värld. Hör tekniken till naturvetenskapen? Vilken roll spelar könet för uppfattningen av naturvetenskapens betydelse? Våra diskussioner gör att vi förstår vidden av naturvetenskapen och hur alla olika delar spelar roll för helheten. I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att varje barn ska tillägna sig begrepp, samt se samband och upptäcka sin omvärld.

Teknik

De associationer till teknik som vi har handlar om konstruktion. ”Teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process (Ginner, 1996, s.22)”. Teknik finns överallt i allas vardag som vi omedvetet tänker på och som vi är beroende av. När vi diskuterade kom vi fram till att teknik i hög grad handlar om problemlösande vilket Ginner upplyser oss om. Andersson (2008) anser att teknik är ”människogjord”. Ginner menar att teknik som skolämne är mer begränsat än ordet teknik som begrepp.

(Ämnes)didaktik

”Didaktik handlar alltså om de värderingar som ligger bakom urval och strukturering av undervisningens innehåll. Ämnesdidaktik är ämnenas didaktik,… (Sjöberg, 2005, s.30)”. Kunskaperna kring ämnet är av stor vikt och vi tolkar det som att vi bör kunna välja ut det i ämnet som är relevant att undervisa i. Det är ett reflekterande arbetssätt som innefattar de didaktiska frågorna vad, hur, varför och för vem? Sjöberg (2005) menar även att ämnesdidaktiken är en bro mellan ämnet och pedagogiken.

Ämnesteori

Ämnesteori är för oss den kunskap om ämnet, som exempelvis läraren har.

Avslutningsvis vill vi utifrån läroplanen för förskolan (lpfö98) ta tillvara på barnens vetgirighet i kommande verksamhet, att utgå från de frågor som barnen har och väva in dem i verksamheten. I läroplanen (Lpo94) står det att eleverna bör arbeta på ett mångsidigt sätt för att intresse och kunskap skall kunna utvecklas. I kursplanen för teknik står det att eleven i slutet av det femte skolåret ska ha en förståelse för viktiga aspekter av teknikutvecklingen samt dess betydelse för natur, samhälle och individ.

Hej!

Här är grupp 6a´s blogg