tisdag 26 maj 2009

Lärandetillfälle i skolan Malin oc Sofie

Lite sent men nu kommer det i alla fall... Såg att det låg opublicerat... Smarta Malin

Vi började med att dela klassen i två grupper med åtta elever i varje. Sofie började sedan med ena gruppen medan resterade arbetade med klassläraren i ett anslutande rum.

Vi läste sagan för båda grupperna och provade sedan materialen som nämns i sagan för att introducera hur de skulle arbeta med testplattan. den första gruppen fick sedan testa några av oss valda saker och sedan välja fritt i klassrummet. Vad vi såg då var att eleverna ville prova om datorn, cd-spelaren och andra elektronikprylar ledde ström vilket vi inte ville att de skulle göra då det kan skada produkterna. Den säkerhetsinformationen som vi först tänkt ta upp senare fick vi ta redan då vilket ledde till att vi lade in det i introduktionen för grupp 2.

När eleverna provade olika material fick de föra in dem i ett protokoll under rubrikerna leda/isolera. I båda grupperna var eleverna kreativa och provade sin omgivning. När eleverna testat en stund avslutade vi denna del med att varje par fick nämna ett matterial som ledde- och ett som isolerade ström.

Nästa del var nu att i grupper om fyra elever diskutera tre frågor:
  • Vart finns den slutna strömkretsen i vardagen?
  • Hur skulle det se ut utan den?
  • Vilka föremål med slutna strömkretsar har ni utnyttjat idag?

Efter att eleverna diskuterat en stund diskuterade vi frågorna i hela gruppen och eleverna fick tala om vad de kommit fram till.

Vi avslutade dagen med att bilda en sluten strömkrets och på så sätt få kycklingen att pipa.

Vi utvärderade dagen genom att fråga om eleverna kunde ledande och isolerande material både genom att fråga efter dessa eller att nämna ett material och fråga om det var ledande eller isolerande.

Vid utvärdering kunde eleverna beskriva vilka material som ledde- och isolerade ström. Vi fick hjälpa dem lite på traven för att de skulle hitta orden men annars visste de vilka material som hörde hemma vart.

Teknik i skolan

Jag sitter och funderar på vad jag har sett för teknik i skolan. Vad jag kommer fram till är att den känns undanskymd. Oftast har man sina teman , du läser om rymden i trean, osv.

Det jag har sett på min fältstudieplats är att de gjort var sitt hus/lägenhet vilket innehåller mycket teknik. Huset är byggt utifrån en skokartong och eleverna har sedan fått inreda dem med egentillverkade saker. Att konstruera är ett utmärkt sätt att använda sig av tekniken på många olika sätt. eleverna måste fundera på vilka material som passar till vad, vilka verktyg de behöver samt hur de skall få sakerna att hålla.

Jag har blivit inspirerad av Anna-Stinas föreläsning om teknik då hon bad oss att intervjua något vardagsverktyg, exempelvis en sax, ett gem, en blyertspenna med mera. I en sådan övning kan man också väva in idéhistoria. Eleverna kan då söka information, gärna med hjälp av internet och sedan skriva sin egna berättelse om det intervjuade verktyget.

Jag ser inga hinder med att lyfta in teknik i såväl skola som förskola, barnen tycker det är spännande och kul och det är väl en anledning god nog?


söndag 24 maj 2009

Teknik i förskolan

På den förskolan där jag gjort mina fältstudier har jag sett teknik i olika former. De har bland annat konstruerat ett eget memory. När de skulle tillverka korten så har de lagt fokus på barnens intressen. Alla barnen fick först fundera ut ett favorit djur eller leksak som de ville ha på sitt kort. Det djuret eller leksaken som de bestämde sig för att använda fick de sedan leta efter på en bild på datorn, detta med hjälp av personalen. Barnen tyckte att det var spännande att leta efter just sin bild och de var mycket engagerade. Alla bilderna skrev de sedan ut. Efter detta fick alla barnen en och en med datorns hjälp skriva ner vad deras bild föreställde, även den här lappen skrevs ut. Sedan använde barnen saxar för att klippa ut sina djur/leksaker och text samt lim för att montera dem på små färgade ark. Texten monterades på blåa triangelformade pappersbitar och djuren/leksaken monterades på röda kvadratformade pappersbitar. När detta var gjort var det dags för att laminera korten. Nu har förskolan ett välfungerande memory som är mycket omtyckt av barnen och inte undra på det när de själva har varit med att skapa detta spel. När barnen gjorde detta spelet använde de sig av en hel del tekniska prylar och nu efteråt när de spelar sitt spel tränar de sig bland annat i matematik genom de olika formerna på korten, färgerna samt när de parar ihop korten och de får även in en hel del svenska i detta också. Så tänk att en sån liten enkel sak kan få så många nya kunskapsupptäckter för barnen på förskolan.








tisdag 5 maj 2009

5.5 Diskussionsseminarium kring arbetsplaner och mål


Alla presenterade de arbetsplaner man tagit del av ute på fältet. Ett intressant förhållningssätt som förekommer ute på fältet då det inte finns någon utarbetad arbetsplan är ”Vi arbetar utifrån läroplanens mål”. Vår reflektion på ett sådant uttalande är att det säger i princip ingenting om hur de arbetar, vilka områden de koncentrerat sig kring eller vilka konkreta mål de arbetar emot. Det positiva med de arbetsplaner vi tagit del av är att de tar sin utgångspunkt i läroplans- och kursplansmål. Men de nedbrutna och mer preciserade målen, om de överhuvudtaget är formulerade, är av varierad kvalitet. Problemet med många av målen är att de är väldigt vida och svåra att utvärdera. Vi vill ändå framhålla att det finns exempel på riktigt bra och utvärderingsbara mål. ”Eleverna ska kunna 4 vanliga frukter och 2 bär”. Vi ser dock att det kan finnas en poäng med att ha målen i arbetsplanen något öppna för att man som enskild lärare ska kunna anpassa arbetsområdet till eleverna i klassen. Det finns på vissa arbetsplaner väl utskrivna riktlinjer för bedömning av måluppfyllelse samt förslag på aktiviteter som målen kan uppnås. Vi såg också exempel på en samverkans grupp inom en kommun där det suttit representanter från olika skolor vars elever kommer att gå på samma högstadieskola. I samverkansgruppen har man tagit fram gemensamma arbetsplaner för att eleverna ska komma till högstadiet med samma utgångsläge. Det underlättar också för högstadiets lärare.


Exempel på arbetssätt:



Det finns sex olika arbetsområden och man väljer ett av dessa och formulerar fem preciserade mål. Man arbetar med området i 6-18 månader.

NTA – Naturvetenskap och teknik för alla (Tema lådor)
Läraren på denna skola har utvecklat konceptet och lagt till uppgifter för att få ett mer ämnesövergripande perspektiv (SV, matematik historia, musik, bild). Ginner och Mattson (1996) beskriver att det är nödvändigt med ett ämnesövergripande arbetssätt för att få en förståelse då ämnena vilar på kunskaper och erfarenheter från olika ämnesområden. Lärarna läser in sig på temat innan arbetet startar med eleverna. Vi gjorde en jämförelse med Balthazars lådor som vi anser är mer inriktade på experiment och NTA-lådorna är mer omfattande och sträcker sig under en längre period (en hel termin) där eleverna bland annat får en egen bok kring temat. Det som är bra när man har ett väl utvecklat tema/område till exempel NTA-lådorna, är att arbetet är genomtänkt från början för att på ett bra sätt arbeta mot målen. Det banar också väg för att låta naturkunskapens olika ämnen gå in i varandra.

Andersson (2008) menar att skolas uppgift är att bland annat skapa ett engagemang och intresse för naturvetenskap, även läroplanen föreskriver det som grundläggande för skolans arbete. Vi har märkt att experimenterande arbetssätt är bra för att fånga elevernas intresse. Litteraturen föreskriver ett naturvetenskapligt arbetssättet, eller undersökande arbetssätt som Elfström m.fl. (2008) beskriver det. Då arbetsplanerna tar upp exempel på arbetsmetoder finns experimenterande och undersökande arbetssätt alltid med.

Anderson (2008) talar om vikten av att ha en progression för sitt arbete. Vi ser denna progression i vissa av arbetsplanerna där man för de tidigare åren i skolan även tagit med uppnåendemålen för femte skolåret.

Sjöberg (2005) menar att kommuner är skyldiga att ta fram arbetsplaner och han menar också att det kan göra stor skillnad för eleverna om det finns arbetsplaner eller inte. Vi håller med och ser att de skolor som har en väl utarbetad arbetsplan, arbetar med naturvetenskap och teknik i större utsträckning och mer målmedvetet än de skolor där det inte finns någon, eller en dåligt utformad arbetsplan.


Som avslutning gör vi en sammanfattning över vad vi menar är viktigt vid utformande av arbetsplaner. Utgångspunkten måste alltid tas i läroplan och kursplan. Vidare får man ta hänsyn till om kommunen har några prioriterade arbetsområden. Med det som utgångspunkt kan man forma nedbrutna och utvärderingsbara mål för eleverna. Vi menar att det också är viktigt att ge exempel på arbetsmetoder och arbetssätt samt hur målen är tänkta att utvärderas. Det är också viktigt att arbetslaget (eller den enskilda läraren) utvärderar arbetet för att se förklaringar till både god och mindre god måluppfyllelse.


Referenser

Andersson, B. (2008). ”Grundskolans naturvetenskap. Helhetssyn, innehåll och progression.” Lund: Studentlitteratur

Ginner, T & Mattsson, G. (1996) (red.). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur

Sjöberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur

Läroplaner och kursplaner

måndag 4 maj 2009










Teknik i förskolan och skolan


Jag har varit och tittat hur förskolan stimulerar barnens tekniska sida med material och möjligheter att leka med tekniken i fokus. Jag anser att den förskolan jag har gjort mina fältstudier på stimulerar barnens alla sätt och är fascinerad att hur förkolelärarna arbetar. De är idérika och medvetna om vad de har för olika tankar bakom material och inredning. De har byggt en glasskiosk på gården som både barn kan sälja glass ifrån och som förskolelärarna tänkt att sälja glass ifrån på förskolans dag. På vintern är kiosken ett stall.




Jag ser tekniken i mycket på förskolan, och visst finns det teknik när barnen leker med hink och spade. Här på bilden har flickorna även bundit ett snöre i hinken för att bära i.....det är teknik.




Mer uppenbar teknik som barnen kan använda sig av på förskolan är magnetlådorna som synns här på bilden. Det är något som barnen leker mycket med. Det finns även mekano och sådant material som kapla vilket är tillgängligt för barnen jämt. Däremot finns på bilden en låda med gamla elektriska prylar som jag tror skulle vara uppskattat för alla barn att skruva med. Tekniken finns både omedvetet och medvetet i förskolan. Det handlar bara om att vilja lyfta fram den. Därmot är den inte lika tydlig i skolan. Tekniken faller troligen bort något som ämne bakom de andra huvudämnena. Alla skolor i Mariestad har däremot beställt in lådor från Balthazar där det finns teknik med i bilden. I kursplanen för No och Teknik är målet att eleverna ska få experimentera och uppleva teknikeb genom undersökning. Där finns även mål om att konstruera och bygga. Tekniken blir mer som ett hjälpmedel och ämnesövergripande i skolan.

torsdag 30 april 2009

Planering skolan

Mål

Mål ur läroplanen
Skolan skall sträva efter att varje elev
utvecklar nyfikenhet och lust att lära
lär sig att utforska, lära och arbeta… tillsammans med andra,
(Skolverket 2006:2, sid. 9)
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola
känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska… kunskapsområdena, (Skolverket 2006: sid 10)
Mål ur kursplanen
Mål att sträva mot inom fysik
Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven
utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom… elektricitetslära…,
utvecklar kunskap om den fysikaliska vetenskapens kunskapsbildande metoder, särskilt vad gäller formulering av hypoteser…,
(Skolverket 2008, sid 57)
Mål som elevens skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall:
ha insikt i tekniska tillämpningar av den elektriska kretsen…,
ha egna erfarenheter av systematiska observationer, mätningar och experiment,
känna till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild,
(Skolverket 2008, sid 59)

Våra egna mål med lektionen
Eleverna skall lära sig begreppen leda och isolera samt få förståelse för begreppen sluten strömkrets och strömbrytare.
Eleverna skall i par få möjlighet att ställa hypoteser utifrån vilka föremål som leder och isolerar ström samt pröva dessa.
Eleverna skall kunna minst tre föremål som antingen leder eller isolerar ström.
Kunna nämna tre saker i vardagen som innehåller en sluten strömkrets.
Eleverna skall kunna förklara hur en sluten strömkrets fungerar i stort.
Ledande material
Sluten krets

Vad
Introducera fenomenet sluten strömkrets genom att laborera med vilka föremål som leder och isolera ström. För att eleverna skall få en medvetenhet om den slutna strömkretsen betydelse i vardagen kommer vi att diskutera vart den förekommer.

Hur
Introducera vad vi skall göra
Läsa "Sagan om sluten strömkrets"
Vi återkopplar till sagen och provar då gemensamt om en sked och/eller bomull leder ström. Detta fungerar som introduktion till elevernas egna laborerande.
Eleverna får i par prova vilka föremål som leder/isolerar ström både genom att prova föremål vi har med oss och föremål från klassrummet som de själva får hämta. Då de provar ett föremål får de sedan skriva det under leda eller isolera på det arbetsblad de får av oss.
Föra en diskussion kring vad eleverna hittat som leder/isolerar ström.
Poängtera att eluttagen är farliga och att man inte får leka med dem. Peka på att man inte får hantera ström om man inte är elektriker.
Diskussion i grupper med cirka 4 elever. Prata om strömbrytare.
Vart finns den slutna strömkretsen i vardagen?
Hur skulle det se ut utan den?
Vilka föremål med slutna strömkretsar har ni utnyttjat idag?
Sammanfattande diskussion i hela gruppen.
Avsluta med att skapa en sluten strömkrets med barnen och kycklingen. Varför piper kycklingen nu?
Material
Bomull
Skedar
Batterier
Banankontakter
Glödlampor
Material som barnen får prova exempelvis:
Spik
Gem
Kork
Plast
Trä
Kycklingen
Sagan om Sluten strökrets

För vem
För elever i grundskolans tidiga år (år 2-3)

Utvärdering
Använda Cartoonen och se om eleverna kan förklara varför kycklingen piper. Cartoonen fungerar som en start då vi vill få svar på om eleverna har tagit till sig följande från lektionen:
vad som leder samt isolerar ström och exempel på föremål som innehåller en sluten strömkrets,
förklara hur en sluten strömkrets fungerar i stort
Ledande material
Sluten krets
Planering förskolan

Mål

Mål ur läroplanen
Förskolan skall sträva efter att varje barn
utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar,
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
utvecklar sin förståelse för… naturvetenskapliga fenomen….
(Skolverket 2006:1 sid. 9)

Våra egna mål
Barnen skall i par få möjlighet att ställa hypoteser utifrån vilka föremål som leder och isolerar ström samt pröva dessa.
Barnen skall under tillfället få möjlighet att tillägna sig begrepp så som sluten strömkrets, strömbrytare, leda och isolera.
Barnen skall under tillfället få möjlighet att utveckla en förståelse för hur en sluten strömkrets fungerar.

Vad
Introducera fenomenet sluten strömkrets genom att laborera med vilka föremål som leder och isolera ström.

Hur
Introducera vad vi skall göra
Läsa "Sagan om sluten strömkrets"
Vi återkopplar till sagen och provar då gemensamt om en sked och/eller bomull leder ström. Detta fungerar som introduktion till barnens egna laborerande.
Barnen får i par prova vilka föremål som leder/isolerar ström både genom att prova föremål vi har med oss och föremål från förskolan som de själva får hämta.
Samtal om vad som barnen hittat som leder/isolerar ström. Koppla ihop med strömbrytaren till taklamporna.
Poängtera att eluttagen är farliga och att man inte får leka med dem. Peka på att man inte får hantera ström om man inte är elektriker.
Avsluta med att skapa en sluten strömkrets med barnen och kycklingen. Varför piper kycklingen nu?
Material
Bomull
Skedar
Batterier
Banankontakter
Glödlampor
Material som barnen får prova exempelvis:
Spik
Gem
Kork
Plast
Trä
Kycklingen
Sagan om Sluten strökrets

För vem
Barn i åldrarna 4-5år

Utvärdering
Använda Cartoonen och se om barnen kan förklara varför kycklingen piper.