Banankontakt

Susannes lärandetillfälle och utvärdering i förskolan…

Jag gjorde mitt lärandetillfälle tillsammans med åtta stycken femåringar, varav sex pojkar och två flickor, på vilan efter maten. Vi satt på mattan i lekrummet för att barnen skulle ha tillgång till mycket material då barnen skulle prova sina hypoteser.

Jag inledde med att läsa sagan och barnen lyssnade intresserat och sedan provade vi tillsammans med hjälp av testbrädan om bomull och en sked leder eller isolerar ström… Barnen kopplade direkt till sagan och hade inga problem med att lista ut att bomullen inte skulle få lampan att lysa men att skeden däremot skulle göra det.

Barnen fick sedan två och två prova vilka olika saker som leder respektive isolerar ström. Barnen provade delvis de saker som jag hade med mig i en påse (exempelvis ett borr, en studsboll, gem, hårsnodd med mera) men även andra saker från hyllorna. Leksaksbilar, plastdjur, klossar med mera blev utsatta för diverse försök. Det märktes att grupperna drog nytta av varandra och att de gärna provade samma saker. Barnen hade olika tekniker och samarbetet varierade stort mellan grupperna. En del hade testbrädan gemensamt men provade material för sig medan andra grupper diskuterade sig fram till vad de skulle prova och varför det blev som det blev… I en del grupper kunde barnen dessutom dra slutsatsen att det var metall som ledde ström.

När barnen laborerat en stund sammanfattade vi tillsammans vad de kommit fram till, barnen fick visa olika saker som de hade hittat som var ledande respektive isolerande. Dessa saker lades i två högar och tillsammans drog vi sedan slutsatsen att det är metall som leder ström.
Sedan pratade vi om att lamporna i taket fungerar på samma sätt som de små lamporna som fanns på testbrädan, även dessa lampor behöver en sluten strömkrets och med hjälp av lysknappen kan vi sluta kretsen eller skapa en strömbrytning. Barnen fick prova att göra strömbrytningar och sluta kretsen med lamporna i taket och sedan avslutade vi med kycklingen… Varför piper då kycklingen? Jo för att vi sluter kretsen och leder den ström som kycklingen skickar ut genom våra kroppar… Nu var det alltså vi själva som var ledare! =) Barnen tyckte att det var roligt att vara ledare och vi provade även att vara strömbrytare.


Veckan efter lärandetillfället gjorde jag min utvärdering, även denna gång var det på vilan efter maten men den här gången tillsammans med sex barn (alla hade varit med under lärandetillfället).

Jag inledde med att fråga barnen om de kom ihåg vad vi hade gjort förra gången och bad dem berätta om det. De pratade om sagan som de kom ihåg väl och någon kom även ihåg att det var elektroner som skapade ström. Barnen kom ihåg flera material som de kunde springa på, en pojke kom ihåg att det var metall som elektronerna sprang på, en annan kom ihåg att lampan lyste då elektronerna sprang på skedar men inte på bomull. Barnen tog även upp det som vi gjorde med kycklingen och lampan.

Vi tittade sedan på Cartoonen och barnen fick välja vilket svar som de tyckte stämde med det som vi arbetat med. Barnen valde bland fyra av de olika förslagen och alla dessa var mer eller mindre rätt. Tre stycken valde barnet som pratade om en sluten strömkrets, en valde att kycklingen piper där det är hårt, en för att det var något under huden som rör sig och en annan för att metallen under kycklingen nuddar något. Kycklingen piper ju där det är hårt eftersom att vi kom fram till att det är metall som leder ström, den piper även för att det är något som rör sig under huden då vattnet i våra kroppar leder strömmen från kycklingen. Metallen under kycklingen behöver dessutom nudda något för annars så finns det ju inget som leder strömmen!

Jag blev imponerad av hur mycket barnen faktiskt kom ihåg och jag tror att sagan var till stor hjälp. Efter att vi pratat kring Cartoonen fick barnen prova att skapa strömbrytningar med lamporna i taket och sedan lekte vi med kycklingen än en gång… Kul att se att även små barn kan förstå ett så komplicerat fenomen som en sluten strömkrets!